“MELLAN STRAFFKASTEN” MED…
…JONAS SAMUELSSON, 33-årig IFK-veteran som i ligaspelet nu prickat in elva straffkast i följd (totalt 16 på 19 försök) – och hoppas kunna förlänga den sviten härnäst mot IFK Kristianstad.
Du överlistade Alingsås-målvakterna, bland annat tidigare kompisen, Anton Hagvall, fem gånger senast. Nu ställs du mot en annan fd IFK-are; Victor Bang, lagkamrat säsongen 22/23. Hur ser du på den duellen från sjumeterslinjen?
– Jag studerar aldrig målvakterna i förväg. Oavsett vem det är. Åtminstone inte hur de beter sig i samband med straffkast. Jo, vi säger fortfarande straffkast, även om det formellt heter sjumeterskast. Victor Bang och jag känner varandra så pass bra utan att någon av oss bör dra mer fördel än den andre. Jag går alltid på någon slags känsla i nutid när jag ska leverera. Där och just då uppstår ett psykologiskt spel där jag försöker skaffa mig övertag genom olika rörelser och varianter med bollen i min ägo. Sammantaget är det viktigt att lyckas med det första straffkastet för att få till ett flow.
IFK har nu skickat in 15 straffkast på raken i nät med dina elva, inkluderat även Malmö, plus Daniel Ekmans fyra mot Skånela. Totalt har du 16 mål/3 bom hittills?
– Ett solitt facit. Javisst, är straffarna statistiskt sett jätteviktiga när matcherna ska summeras. Varje gång jag missat ligger jag och grämer mig efteråt på kvällen…
Mot Alingsås spelade du även en match-i-matchen mot Benjamin Helander, också 10-målsskytt. Härnäst möter du Emil Frend Öfors på samma kant – utsedd till ligans främsta vänstersexa senaste säsongen?
– Emil är skicklig, speciellt från små vinklar. Vass och klinisk. Han behöver inget stort utrymme. Och är dessutom kontringssnabb. Vi får se hur vi lägger upp matchplanen. Var någonstans och hur vi ska försvara oss tydligast som lag mot deras olika hot. Vi kan omöjligt vara lika tajta överallt. Å andra sidan tar vi med oss från fjolårets bortamatch i Kristianstad, att det förmodligen var hela säsongens bästa prestation. Att det kommer mycket publik i Kristianstad är enbart stimulerande.
Du debuterade i den dåvarande elitserien för 16 år sedan. Med Andreas Cederholm (numera i Kristianstad) intill dig. Vad minns du från då?
– “Ceder” är mindre till växten. Jag spelade därför som tvåa ett tag i försvaret, han som etta. Men tvåa-spelet blev aldrig riktigt min grej. På fredag är väl Andreas den ende som är kvar från mitt första år i eliten. Vi är några tidiga 90-talister som hänger på.
Apropå att åren går; din nye IFK-kompis på högersex, Arvid Uusvoog, var bara tre år fyllda när du debuterade. Det skiljer 14 år mellan er?
– En inspirerande situation får oss båda, tror och hoppas jag. Vi lär av varandra. Arvid är jätteduktig, exempelvis uttagen till träning med U-landslaget, och utvecklas för varje vecka.
Däremot ingen spelduglig Daniel Ekman efter det tråkiga skadebeskedet. Hur ser du på det avbräcket?
– Det finns mycket att säga. En taktiskt slipad, erfaren, skicklig och respekterad handbollsspelare. En go kille. Betydelsefull även i omklädningsrummet, och en bra gubbe på träning. Vi är givetvis ledsna för Daniels skull. Men som lag måste vi ta oss vidare, det finns ingen annan väg att gå.
Text: Kjell-Ove “KOA” Andersson
Foto: Viktor Ljungström
